Skuggan


Perenner

Skuggan

Lund med sockblomma och funkia

Har du ett träd och en buske tillsammans? Vips så har du en lund. Här kan man plantera lundväxter. Vårens första blommor dyker upp här, alla sippor t.ex. Dessutom alla perenner som gillar skugga och halvskugga. En del av våra tidigblommande växter ‘försvinner’ efter blomningen och lämnar plats till flera marktäckare och vackra bladväxter som trivs i lundens silade ljus. Vitsippan i sorter, tandroten och nunneörten är några, tillsammans med ex. krokusen, som lämnar scenen till förmån för gullbåge, kaukasisk förgätmigej och sockblomma. Tre marktäckare som trivs i planteringar med solbrist.

Ingen tillhör de lägsta och ingen av dem blir högre än 30-40cm, alla tre med vackert bladverk, en gulblommande, en ljusblå och den sista i rosa till vitt blommande sorter. Lätta att etablera och vackrare för varje år de får vara ifred att växa och breda ut sej.

Akleja

Lite senare på säsongen har andra perenner hunnit växa till sej, deras stänglar har sträckt sej till 40,50,60cm höjd. Nu blommar skuggbräckan, aklejorna och rutorna,  ej att förglömma.


Flera av arterna växer även bra i solrabatten, men tjusningen med skuggan är att blomningen i den relativa svalkan håller i sej längre. Skuggbräckans bladverk är dekorativt även efter avslutad blomning, aklejan självsår sej mest överallt och kommer med nya fina korsningar för varje gång den hittar en ny partner och rutorna finns i flera olika arter med olika höjd. Bland rutorna återfinns en ny sort från POMregistret, gamla odlingsvärda perenner, en kustruta Rospiggen  med gula miniblommor i stora flockar. Jätterutan Elin, mer än 2 m hög är den mest spektakulära, men är jorddjupet och därmed vattentillgången inte tillräcklig, så kanske tillväxten avstannar vid dryga metern.

Funkia och akleja

Den mest ståndaktiga perennen och även kanske vanligast förekommande i skuggplanteringen är funkian. I ett otal arter, sorter och varianter: solitärer eller marktäckande, växande i ruggar eller med ‘revande’ växtsätt, höga, låga och mini. Blomningen i svagt lila eller vitt går inte av för hackor. Fula framåt sommaren tål de nerklippning och växer glatt och villigt upp igen med nya, fräscha blad.